Behovet av egna världar

Författare skapar sina egna världar. Det är något vi måste göra. Den fiktiva världen kan ligga nära eller långt ifrån vår verkliga värld, men som författare måste man kunna gå in i den helt och hållet för att kunna skriva.
Just nu känner jag hur jag försvinner alltmer in i min egen värld.
Det började i går, när jag låg på soffan och vilade ett tag. Tankar började röra sig i mitt huvud och plötsligt kom jag att tänka på ett romanprojekt, eller egentligen flera romaner, som jag övergett för något år sen. Jag fick en oemotståndlig lust att läsa igenom det igen. Vilket jag gjorde. Fram tills klockan fyra på natten. Jag hällde upp ett glas rödvin, satte på Deine Lakaien och läste mig igenom nästan hundra sidor av mitt eget skrivande.
Och nu vill jag inte göra annat än att fortsätta skriva på det. Tankar dyker upp i huvudet igen. Jag vet vad som ska hända, att någon kommer att dö. Jag vet att hjärtan kommer att brista, att förtroenden kommer att svikas, att vänskap kommer att sättas på prov. Det känns så levande för mig att det lika gärna kunde ha hänt på riktigt.
Det kommer det naturligtvis inte att göra.
Alltsammans händer i min inre värld, den jag skapade för nästan tio år sen och som har följt mig sen dess.
Ibland tror jag att jag aldrig kommer att bli fri från dem, dessa varelser som jag har befolkat min fantasi med.
Och för det är jag tacksam, för jag är inte säker på att jag skulle kunna leva utan dem.

Jag hade planerat att göra saker i dag, men det får vänta. Lusten att tillbringa dagen (och natten, särskilt natten...) med mina fantasivänner är mycket starkare. Jag inser att jag har saknat dem.

Och som i går, när månen lyste nästan full på en klar himmel, då kändes det som om de inte var alltför långt borta. Och om jag hade stått kvar där, i balkongdörren och tittar ut över husen, så skulle jag ha sett honom, en kvick skugga i månljuset. En skymt av blodrött och smaragdgrönt.

Kommentarer
Postat av: Yelis/Felize

Har aldrig skrivit fiktivt, men fiktionen kommer ju från verkligheten så även om dessa personer är fiktiva så är det ju saker man på ett eller annat sätt har upplevt.....tack för kommentaren, har svarat dig i min blogg....yelis.blogg.se....

2007-05-02 @ 10:44:22
URL: http://felize.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0