bonustegelsten
När jag antog Ord och inga visors tegelstensutmaning valde jag två rejäla bumlingar ur min egen boksamling, eftersom ett annat av mina projekt den här hösten är ju att försöka minska antalet olästa böcker i mina egna hyllor. Drood och Blonde klockar in på runt 900 sidor vardera, ett par rejäla tegelstenar således. Särskilt Blonde, som jag har i inbunden version, går ju nästan att använda som ett vapen…
Men när jag började kolla runt vad andra läste, började jag fundera på hur många sidor som egentligen krävs för att kvalificeras som tegelsten, samtidigt som jag insåg att en av böckerna jag håller på med just nu skulle kunna räknas till kategorin, trots att den ”bara” är 678 sidor.
Jag talar om Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol, min ena bokcirkels val till nästa träff. Jag måste säga att jag blev lite stolt över mina tanter när de valde den här (jag hade inget med saken att göra), för i början var också de lite misstänksamma mot tjocka böcker, men det verkar de ju ha kommit över, för En halv gul sol fick odelat bifall. Det är nämligen tänkt att vi i bokcirkeln ska ha ett litet Afrika-tema vi med, passande så här efter bokmässan och allt.
Så det verkar som om det trots allt blir tre tegelstenar för mig i höst. Min plan just nu är att bli klar med de första två i oktober, varvat med recensionsböcker och novelläsning, för att sen ägna november åt Blonde.
Jag tror en tegelsten i min värld är över 500 sidor t o m., även om det är en mindre tegelsten förstås.:) Lycka till med läsningen!
