Gothiques bokblogg

Fantasy- och science fictiontidskriften Mitrania kommer att publicera min novell "Ungdomens källa" i sitt nästa nummer som kommer ut i dagarna.

Den här fick jag och min sambo i julklapp. Den kommer att göra sig riktigt bra i vårt vardagsrum (som för övrigt redan är invaderat av fladdermöss i olika varianter).

Nu har jag äntligen börjat. Det som jag gått och tänkt på hela december. Inga fler ursäkter.
Jag har börjat läsa Marcel Proust. På spaning efter den tid som flytt. Allt som allt ca. 3000 sidor uppdelat i sju böcker.
Fast än så länge har jag bara hunnit till sidan 58 i första delen, Swanns värld. I gårkväll läste jag om madeleinkakan.
Ju äldre jag blir deso mer drar jag mig för att börja på långa serier. Max fyra böcker får det vara, annars struntar jag i det. Numera letar jag efter fristående fantasyromaner, vilket gjort att jag mest läser fantasy på engelska eftersom de svenska förlagen nästan bara ger ut långa serie (och dåliga serier dessutom). Jag har också börjar läsa allt kortare böcker, för de går fort att läsa och då hinner jag läsa fler. Jag tycker kanske inte att det är någon god vana, förr tog jag mig igenom tegelstenar utan att tveka (Stephen Kings The Stand - uncut). Marcel kanske kan bota mig och få mig att läsa stort igen.

Eftersom jag och katten är ensamma hemma så sitter vi uppe och ugglar. Jag planerar jul, katten gör sitt bästa för att vara i vägen.
Det har nämligen just slagit mig att det faktiskt är jul nästa vecka. Och jag som knappt börjat handla julklappar. Eller det är väl inte riktigt sant, jag har faktiskt beställt julklappar. Fast frågan är om de hinner fram i tid...
Och så måste man ha koll på vad för sots julmat man ska ha, och då både jag och min sambo (och katten med misstänker jag) är vegetarianer så funkar det inte med skinka, prinskorv, köttbullar och sill. I och för sig var jag inte särskilt förtjust i varken skinka eller prinskorv. Och sill har jag aldrig tyckt om. Pappas köttbullar däremot, de kan jag sakna. Det erkänner jag.
Men det ser ändå ut att bli ett digert julbord, om vi bara kan få tag på allt vi behöver.
En liten gnagande julångest finns där dock. Som vanligt med andra ord. Julen blir liksom mer komplicerad då man blir äldre. Och jag har minnen av en rad barndomsjular att leva upp till. Gigantiska disneyjulgranar, tomte med riktigt skägg. Högar med julklappar. Köttbullar. Men det var länge sen och jag inbillar mig att jag inte längre vill ha det så. Att jag nöjer mig med enkelt och anspråklöst. Med mycket julmat förstås, men resten får vara. Inbillar jag mig. Och önskar i hemlighet att jag fortfarande var 8 år.

I kväll är det sista träffen med skrivarcirkeln för det här året. En välbehövlig paus, om jag får säga det själv. Jag har köpt god fika att bjuda på, så förhoppningsvis blir det lite mysig julstämning av det.
Jag är fortfarande kvar i idéruset. Började på en ny novell i går och skrev 6 sidor på raken. Sen har jag suttit och planerat inför nästa års skrivarcirklar. Har också vaga planer på att försöka göra en distanskurs. Och så samlar jag material till min skrivhandbok.
Det känns bra.
Jag är en betydligt gladare och trevligare person att ha och göra med när jag är inspirerad.
Den enda som inte känns bra just nu är det här eviga jobbsökandet som allt mer börjar likna en fars. Jag lägger en massa tid på att leta jobb, skirva ansökningar, lägger pengar på kuvert och frimärken, o.s.v. Till ingen nytta alls.
Jag kommer att sluta som egen företagare, jag svär!
Fördelen är att jag är en fena på att klara mig på en minimal inkomst.

Läser just nu: Bodil Malmsten - Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig

För några dagar sen började jag på ett nytt projekt. Jag har gått och tänkt på idén ett tag nu och eftersom jag inte haft något bättre för mig så satte jag i gång.
Jag ska skriva en bok om skrivande.
Grejen är att bibliotekshyllorna redan svämmar över av såna böcker (och mina hyllor med för den delen).  Själv älskar jag att läsa om skrivandet, fast jag kan inte påminna mig om att jag nånsin lytt något av alla de råd som ges, utom då Stephen Kings uppmaning att skriva minst 1000 ord om dagen. Stephen är en vis man, honom ska man lyssna på.
Så vad har jag då själv att komma med kan man undra?
Jo. En handbok för den som vill starta en skrivarcirkel. En bok som både ledare och elever har nytta av. Skrivtips, övningar, om textdiskussioner och textläsning. That sort of stuff.
Jag har redan under skrivarcirklarnas gång skrivit ihop en del material som jag använt i undervisningen. Nu håller jag på att utveckla det.
Förresten är det kul att skriva något som inte är skönlitteratur som omväxling.

Tack vare Demoteket kan man nu låna min lilla bok "I spindelns nät och andra noveller" på Stadsbiblioteket i Halmstad.

I fredags avslutade jag bearbetningen av ett längre romanprojekt. Dessförinnan har jag varit sysselsatt med att skriva klart en roman jag arbetat med hela sommaren. Och nu...har jag ingenting att göra. Och det håller på att gå mig på nerverna.
Fredagskvällen var rätt bra. Jag kunde slappna av och gotta mig åt att ha gjort ett bra arbete. Men redan på lördagen började det klia i fingrarna på mig. Inte ens en trevlig och inspirerande fest  kunde avhjälpa det. Och i söndags var jag så rastlös att jag inte visste vad jag skulle göra av mig själv.
Jag är inte särskilt lätt att umgås med när jag är sån här. Jag kräver att omgivningen ska underhålla mig, då jag inte själv gör det. Att läsa en bok funkar, men inte hur länge som helst. Till slut måste jag ändå göra något kreativt själv. Och allt det andra "arbetet" jag håller på med, som skrivarcirkeln och jobbsökandet, det ger inte på långa vägar samma kick som skrivandet. Det är tidsfördriv, sysselsättning på sin höjd. men det är egentligen bara skrivandet som räknas. Och jag är sällan ledig från det. Jag tillhör den grupp som skriver i princip varje dag. Om jag inte skriver beror det ofta på att jag har så mycket annat att göra att jag helt enkelt inte hinner. Men det har också hänt att datorn satts på klockan två på natten efter en sån dag.
I går fick jag till slut nog och satte mig ner vid datorn och började skriva igen. Jag vet inte riktigt vad det ska bli, men jag mådde i alla fall väldigt mycket bättre efteråt.

Jag är gästrescensent på dagensbok.com i dag.