Gothiques bokblogg

Det blev inget bokköp på Åhléns eftersom deras rea var den sämsta på många år. Är det bara deckare och kokböcker som säljer nu för tiden? Samma tendens syntes på ICAs bokreabord. Suck... Var har de hederliga stora romanerna tagit vägen? Men jag sparar åtminstone pengar och håller mig nästan till bokköpsförbudet. I stället gick jag in om biblioteket och hittade Daniel Sjölins Världens sista roman och kunde inte låta bli att låna den, fast jag egentligen inte ska låna böcker heller. Än så länge har det där med att hålla mig till mina egna böcker inte direkt funkat...

På tal om Daniel Sjölin så är han ju också programledare för Babel, ett av mina favoritprogram och nu dessutom Sveriges första klimatsmarta teveprogram. Så nu älskar jag dem för det också, miljömupp som jag är.

Så mycket för is i magen... Jag kom ändå hem från nattens bokrea med fyra böcker, vilket i och för sig är betydligt mindre än vanligt, men mer än jag hade väntat mig. Men åh vilka böcker! Det blev förstås Halmstads Bokhandel som räddade mig och visade upp en massa bra böcker som inte fanns med i katalogen. Riktig lagerrensning, the good old fashion style, alltså.
Till slut kom jag hem med Åsa Linderborg - Mig äger ingen (den enda jag köpte som fanns med i katalogen), Haruki Murakami - Norwegian Wood, Pauline Wolff - Vi är luftens drottning och Siri Hustvedt - Vad jag älskade.
Trots att jag officiellt har bokköpsförbud så känner jag inte den minsta ånger. Tvärtom skulle jag nog ha tyckt att det vore en ynklig bokrea om jag bara köpt en bok och gått och retat mig på det i stället.
Jag är faktiskt sugen på en shoppingrunda till. Har ännu inte kollat på Åhléns och de brukar också kunna rota fram en del intressant från sina lager. Och så har jag inte kollat in SF-bokhandelns rea än.

Efter att ha förnyat vårt medlemskap i Ordfront fick vi, nästan alldeles gratis, ett paket innehållande följande: Att skriva börjar här av Maria Küchen, Gösta och genusordningen av Yvonne Hirdman, Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson samt På Chesil Beach av Ian McEwan. Mest facklitteratur alltså, för en gångs skull. Att skriva börjar här brukar jag använda både privat och på mina skrivarkurser, men har inte haft något eget exemplar utan lånat bibliotekets vid behov, vilket ändå blev inför varje kurs.
Den hemlige kocken är boken som min mamma vägrade ge mig i julklapp eftersom "då kommer du att sluta äta". Efter att ha skummat igenom den kan jag lugna henne med att det nog inte är riktigt så illa. Men den är grymt intressant och fick mig att gå och läsa innehållsförteckningarna på nästan allt i kylskåpet och skafferiet.

Fyra nya böcker borde hjälpa mig att klara av bokrean utan att ruinera mig. I vanliga fall bränner jag lätt en tusenlapp på böcker redan första dagen. Men förra året upptäckte jag att bokhandeln mot slutet av rean plockade fram en massa böcker som inte funnits med i katalogen. En massa bra böcker dessutom som reades ut för en billig penning. Problemet var att då hade jag inte mycket penningar kvar. Så i år ska jag ha is i magen och strunta i katalogen (vilket vissat sig vara oväntat lätt eftersom utbudet är rätt trist). Fast jag kommer ändå att gå på reastarten mitt i natten. Det är tradition.

Jag kan inte fatta att det tagit så lång tid för mig att upptäcka Gun-Britt Sundströms Maken. Den är ju äldre än jag till och med. Men efter att ha läst om den i Ordfront i juni förra året och sen lyckats hitta den på Byring & Bråte så har jag nu äntligen kommit mig för att läsa den.
Och jag blev totalt fascinerad då jag upptäckte att jag och huvudpersonen Martina var kusligt lika. Här är någon (om än en fiktiv karaktär) som liksom jag själv måste ifrågasätta allt, och i synnerhet gamla förlegade traditioner. Gifta sig? Varför det? Bilda familj? Är det verkligen nödvändigt? Kan man inte välja andra vägar i livet och bli lika lycklig?
Det intressanta med Maken är just den där diskussionen kring vad man förväntas göra med sitt liv. Och det som skrämmer mig är att vi fortfarande, över trettio år senare, för samma diskussion eftersom det fortfarande inte finns några självklara alternativ. Då som nu finns det en mall som alla någon gång förväntas passa in i.

Det kämpas för homosexuellas rätt att gifta sig, för deras rätt att skaffa barn, genom adoption eller insemination. Och missförstå mig inte, jag är för alltsammans, jag anser det vara en självklar del av ett demokratiskt samhälle. Men det säger också något om detta samhälles värderingar. Slutstationen för par som väljer att leva ihop anses fortfarande vara giftermål och familjebildning. Kanske ännu mer nu är på 70-talet.

Jag är nu i samma ålder som Sundström var då hon skrev boken och liksom hon ser jag hur folk runtomkring mig en efter en (eller kanske snarare två efter två?) faller in i den där mallen. Mamma ringer och berättar att nu har den och den gamla klasskompisen gått och gift sig och nu har den och den gamla polaren fått barn. Och jag kan inte låta bli att undra om de gör det av egen fri vilja, för att de verkligen djupt och innerligt vill det, eller för att de helt enkelt finner det lättare att följa redan upptrampade gamla spår?

Efter att ha räknat de böcker jag än så länge läst i februari märker jag att jag är jääävligt nära att missa mitt mål. Elva böcker sa jag, elva böcker, och just nu måste jag läsa ut en bok varannan dag för att lyckas med det. Dels kan jag skylla på att jag faktiskt inte har haft jättemycket tid till att läsa eftersom jag "roat" mig med att jobba som tidningsbud igen och kan således inte ligga och läsa halva nätterna längre. Dels har jag dumt nog valt att läsa ett par tjockare böcker, vilka självklart tar längre tid. Men jag har inte gett upp riktigt än.

I torsdags var det ju alla hjärtans dag, vilket inte gav upphov till något nämnvärt firande här eftersom både jag och sambon var uppbokade på annat håll. Men vi tog igen det i går genom att gå och se Sweeney Todd på bio. För vad är mer romantiskt än Tim Burton, massor med blod, Helena Bonham Carter i korsett och spetsvantar och en mordisk Johnny Depp i gothfrisyr? I like...

Jag hade faktiskt tänkt läsa i natt eftersom jag är ledig. Minst hundra sidor, men just nu är jag så förbannat trött att jag ser i kors. Jag misstänker att det snarare lutar åt att se ett par avsnitt av Farscape och därefter ett tidigt sänggående.

Efter att ha festat bort helgen i Linköping ägnade jag större delen av måndagen åt att göra allt det jag inte hunnit med i helgen, bland annat städning och att läsa klart Myggor och tigrar. Jag läser böcker av många olika skäl. Ibland på grund av språket, ibland på grund av handlingen eller temat och ibland helt enkelt för att jag vill veta vad allt ståhej handlar om. Myggor och tigrar hamnar i den senaste kategorin.
Och vad tyckte jag då?
Mjaa. Visst är den bitvis intressant, visst bränner det till ibland, visst innehåller den en del sanningar. Men som läsupplevelse...mjaa...
Kanske beror det på att jag inte alls har samma fascination för gangstrar som författaren själv. Den italienska maffian intresserar mig helt enkelt inte. Kulturmaffian i Stockholm är visserligen inte lika hårdkokt, men den ligger ändå på sätt och viss närmare mig. Fast de bitarna känns rätt krystade och fulla av namedropping. Jag undrar lite vem som egentligen ska läsa det, för man måste vara rätt insatt i kulturkretsarna för att kunna placera namnen och sätta ansikten på dem.
En rätt svårplacerad bok alltså.

Bokreakatalogen kommer i slutet av veckan och jag har gett mig själv nådig tillåtelse att välja ut ett par tre titlar, max. Vi får se hur det går...

Min första recension för året blev av Känn pulsen slå av Berny Pålsson. Recensionen finns att läsa här.
Jag upptäckte Berny Pålsson för ett par år sen då jag läste en artikel om henne i en tidning (har dock glömt vilken). Jag insåg att jag helt enkelt bara måste läsa hennes debutbok Vingklippt ängel och ju förr desto bättre. Sagt och gjort, jag gick in och sökte efter den i bibliotekets katalog, och visst, det fanns inne. Bara till att sticka ner och låna alltså. Haken var bara att min sambo försvunnit i väg med min cykel eftersom hans egen, nyinköpt från Biltema, fortfarande inte var färdigmonterad. Men skam den som låter sig hindras av såna bagateller. Jag tog verktygslådan med mig ner till cykelkällaren och monterade klart cykeln och testkörde den sen ner till biblioteket.
Vad gör man inte för litteraturen?

Och så var det det där med biblioteksböcker... Jag skulle ju inte låna fler. Min bokhylla svämmar över av olästa böcker, det är helt onödigt att släpa hem fler. Men ändå... Egentligen skulle jag bara in om biblioteket och lämna en hög böcker i onsdags. Men man kan väl få kolla lite, tänkte jag. Det finns det inget förbud mot...
Naturligtvis släpade jag hem en bok. Jag har bara en sak att säga till mitt försvar. Bokhora made me do it!

Läser just nu: Myggor och tigrar - Maja Lundgren

Det här är vad jag har hunnit läsa i januari:

Jag älskade honom - Anna Gavalda
Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra - Liza Marklund och Lotta Snickare
Som en roman - Daniel Pennac
Till sängs med Frida - Slavenka Drakuli'c
Parfymen - Patrick Süskind
King Rat - China Miéville
Kafka på stranden - Haruki Murakami
Dags att våga - Åsa Nilsson
Känn pulsen slå - Berny Pålsson

En salig blandning alltså. Jag blev lite ställd nyss när jag insåg att det bara var nio böcker och inte tio som jag hade trott. Jag har ambitionen att läsa minst tio böcker i månaden. Men det är väl bara till att försöka hinna med elva i februari då, så att det jämnar ut sig.