Gothiques bokblogg

Ingen jul utan ett antal hårda rektangulära paket. I år ser skörden ut så här:
Alberto Manguel - Nattens bibliotek (för att jag älskar bibliotek)
Slavenka Drakuli'c - Till sängs med Frida (för att Frida Kahlo fascinerar mig)
Doris Lessing - Om katter (för att jag älskar katter)

Två födelsedagsböcker blev det också.
Sharyn November (ed.) - Firebirds rising (en antologi med fantasynoveller som jag inte hade en aning om men som min sambo spanat in.)
Cailtin R. Kiernan - Beowulf (för att Kiernan är en av mina favoritförfattare och jag slaviskt läser allt som hon skriver)

Efter att ha sträckläst Philip Pullmans Den mörka materian-trilogi, och även sett filmen som bygger på den första boken, Guldkompassen, upptäcker jag med viss förtjusning att Vatikanen är på krigsstigen igen. Och den här gången är målet för deras fördömande just Pullman och Guldkompassen.
De kallar den "gudsförgäten och kall och utan hopp" eftersom det inte finns någon chans till frälsning.
Så fullkomligt olika vi läser och tolkar böcker, tänker jag, som tyckte att Pullmans trilogi var full med just hopp. Just det som Vatikanen fann så stötande, att  böckerna bygger på den "enskilda individers förmåga att påverka händelseförloppen", är just det som jag själv ser som bokens viktigaste, och mest hoppingivande, budskap.
Själv undrar jag om det nog inte egentligen är sättet som kyrkan och dess anhängare porträtteras på som stör katolska kyrkan, men faktum är att mycket av det otäcka som Magisteriet i böckerna gör sig skyldiga till är sånt som också katolska kyrkan gjort, till exempel att aktivt förfölja oliktänkare. Men att de inte vågar känna vid sin egen smutstvätt borde inte gå ut över tre bra böcker.
Sen är det ju lite roligt att böckerna är över tio år gamla och Vatikanen inte börjat klaga förrän nu, då det kommer en filmatisering. Tänk vad många barn (och vuxna med för den delen) som har hunnit utsättas för Pullmans gudlösa budskap under den tiden!
För övrigt är det här bland de bästa böcker jag läst på bra mycket länge. Läs dem du också.

Snart är det jul och jag upptäcker att jag faktiskt kopplar av mer just nu än jag kommer att göra under själva julen (jag känner mig själv, jag vet hur det brukar bli). Mest av allt läser jag. Jag har under två veckors tid nu varit fullkomligt fängslad av Philip Pullmans trilogi Den mörka materian och har nu bara ett fyrtiotal sidor kvar på den sista boken, Bärnstenskikaren. Helt underbara böcker!
Men jag har faktiskt varit duktigt och tagit tag i ett av mina egna projekt för att läsa igenom, sortera och redigera. Planen är att bli klar innan... ja, jul. Och jag tror att det kommer att lyckas. Sen ska jag "bara" skriva klart boken också. Men det får vänta tills nästa år.
Just nu är jag mest inställd på att hinna plöja igenom så många böcker som möjligt innan året är slut. Trots recenserande och lektörsläsande har jag läst färre böcker än jag brukar på ett år. Eller kanske är det just därför...
Hur som helst så ska det bli bättring nästa år.

Efter att i åratal ha skämtat om min "vampyrimage" håller jag nu på att bli tokig över att aldrig se dagsljus. Att jobba natt på vinterhalvåret är påfrestande. Jag är trött nästan jämt. Tack och lov ska jag bara köra tidningar i tio dagar till den här månaden.
Jag försöker också hitta tillbaka till mitt skrivande. Efter att ha delat min tid mellan två olika projekt har nu båda stannat upp totalt och jag inser att det är dags att bestämma mig för vilket jag vill fortsätta med just nu. Jag önskar att jag var en sån författare som kan arbeta på flera skrivprojekt samtidigt men erfarenhet har lärt mig att det inte funkar. Så nu måste jag alltså bestämma mig. Jag måste sätta mig ner och läsa igenom, måste fundera och strukturera.
Tills det lossnar skriver jag hämningslöst i min anteckningsbok.

Lite produktiv har jag åtminstone varit. I det alldeles färska numret av Mitrania finns min artikel om Caitlin R. Kiernan.
Och så har jag skrivit klart de sista två bokrecensionerna för året. Nu väntar jag med spänning på att Svensk bokhandels vårkatalog ska komma ut.

Läser just nu: Philip Pullman - Guldkompassen