lite besatthet har väl aldrig skadat någon

Ibland händer det att jag blir en liten smula besatt av en viss sak, till exempel en bok eller en speciell berättelse. Det kan till exempel börja med att jag bestämmer mig för att läsa om Jane Eyre, för att sen gå vidare till att hyra den senaste filmversionen och se den. Två gånger på en vecka. Det borde ju räcka, tycker man, men nej. Jag känner efter och inser att jag nog behöver lite mer och går därför till biblioteket för att låna en spinn-off och en uppföljare. Trots att jag är ganska skeptiskt till den typen av uppföljare, det vill säga sådana som tillkomit mer än hundra år efter originalet. Jag tror nämligen att det fanns en orsak till att Charlotte Brontë inte själv skrev någon Jane Eyre II, att det var bra som det var och därför borde lämnas därhän. Men ändå. Mrs Rochester får följa med mig hem, ihop med Sargassohavet (därefter följde konversationen i föregående inlägg). Och om inte det räcker har biblioteket ytterligare tre olika filmatiseringar, ett seriealbum samt ytterligare två romaner av Charlotte. Och om det ändå inte räcker har hon ju två systrar också …

 

 


en helt vanlig konversation

Sambon tittar skeptiskt på bokhögen jag släpat med mig till sängen.

Sambon: ”Har du lånat ännu fler böcker?”

Jag: ”Ja.”

Sambon: ”Men du har ju en hel hög olästa där.” *pekar på högen*

Jag: ”Ja.”

Sambon: ”Har du ingen läs-strategi?”

Jag. ”Strategi?”

Sambon: ”Eller tror du att det bara är en stor bokbuffé?”

Jag: ”Just det!”


apokalypsen är nära

Jag tillhör inte den skaran som blev tokförälskade i Cirkeln då den kom förra året. Jag läste den och tyckte det var en okej bok och var tillräckligt intresserad för att vilja läsa uppföljaren, men jag förstod ärligt talat inte varför folk tokhajpat den så.


Eld däremot … herregud, jag har knappt kunnat lägga den ifrån mig. Alla de där små grejerna som störde mig i den första boken är helt borta och berättelsen sitter som en smäck. Det är så grymt spännande att jag knappt vet vart jag ska ta vägen.

 

Får ju säga att jag är mer än lovligt peppad inför tredje boken nu.

 

 


bokrapport juli

Jaha, vad har jag gjort under semestern egentligen? Uppenbarligen inte läst i alla fall. Bara 8 böcker! Och det var ingen av dem som var anmärkningsvärt tjock eller påfallande svår.  Det har bara inte blivit särskilt mycket läst.

 

Cannie Möller – Draksystrar

Vigdis Grimsdottir – Grandavägen 7

Amanda Hellberg – Jag väntar under mossan

Charlotte Brontë – Jane Eyre (omläsning)

Curtis Sittenfeld – I en klass för sig

Carolina Fredriksson – Flod

Kristina Sandberg – Att föda ett barn

Ingamaj Beck – Kärlekens benämningar


Bäst i juli: Att föda ett barn. Jag är svag för böcker med lite feel bad-känsla.


Sämst i juli: Jag kom aldrig riktigt in i Draksystrar, trots det lovande upplägget (drakar, Skottland, magi). För många mystiska ingivelser och plötsliga impulser för min smak.  


RSS 2.0