Gothiques bokblogg

Dubbelt upp i gårdagens Hallandsposten. Läs mina recensioner av John Ajvide Lindqvists Lilla stjärna och Barbara Voors Emmy Moréns dubbla liv.

Sambon drog i väg på spelkonvent i helgen och lämnade mig och katten att rå om oss själva. Det gjorde vi rätt bra. Bland annat hade vi filmkväll med New Moon (eller rättare sagt, jag såg på film och katten låg bredvid och blev kilad på magen), och den var faktiskt bättre än väntat. Nu hade jag i och för sig inga höga förväntningar till att börja med, men jag blev förvånad över hur trogen boken filmen faktiskt är. På gott och ont. Det som är dåligt i boken blir ju inte direkt bättre i filmen och det var tur att jag hade skämskudden nära till hands ibland. Men i det stora hela tyckte jag att den var helt okej. Jag vidhåller dock att Edward Cullen är den träigaste vampyren nånsin.

Om några veckor blir det som sagt ännu mer vampyrer för min del då jag ska börja läsa sommarkursen Vampyrer och skräck på Linnéuniversitetet. I dag beställde jag kurslitteratur. Det blev dyrt, trots att jag redan äger det mesta av skönlitteraturen. Men vad gör man inte för sina favoritmonster? Dessutom kommer min bokhylla att se härligt nördig ut efteråt.

Som jag kanske nämnt är jag inte helt förtjust i så kallad high fantasy á la Tolkien (efter att ha förläst mig på genren i tonåren). Men det finns förstås ingen regel utan undantag och polaken Andrzej Sapkowski överraskade mig med sin fyndiga The Last Wish. Läs min recension på Catahya för att få veta mer.

I går var jag på Twilight-night på stadsbiblioteket i Halmstad för att lyssna på vampyrexperten Anna Höglund, som föreläste om vampyrens historia, från de urtida myterna till dagens moderna hjältevampyr. I vanliga fall brukar jag sänka medelåldern rätt rejält då jag besöker kulturevenemang, så på sätt och viss måste det ses som uppfriskade att jag för en gångs skull hörde till de äldre besökarna. Egentligen är jag ingen inbiten Twilight-fan heller, även om jag läst alla böckerna (förstås), men Anna Höglund och hennes forskning kände jag till sen tidigare och jag har ju själv ett visst akademiskt intresse för skräck och vampyrer. Och det var faktiskt en riktigt bra föreläsning, även om jag kände till en hel del sen förr. Om man ska sammanfatta den moderna vampyrens historia lite kort kan man säga att allt är Lord Byrons fel, som genom att stå modell för Lord Ruthven i The Vampyre skapade stilmönstret för den litterära romantiska vampyren.
Dessutom hade jag tur i lotteriet och vann en fin liten Twilight-skrivbok. Den kan jag ju ha när jag ska gå Anna Höglunds sommarkurs Vampyrer och skräck på Linnéuniversitetet i sommar.

Och nu får jag lust att se den här filmen...

Att fantasy är mer än bara trollkarlar och drakar vet väl de flesta vid det här laget (möjligen finns det en och annan dammig kritiker som inte fattat det än) och till och med på en svenska bokmarknaden dyker det numera upp fantasyromaner som inte automatiskt har Tolkien som främsta inspirationskälla. Själv har jag länge gillat så kallad urban fantasy, eller nutidsfantasy om man vill tala svenska. Det vill säga fantasy som utspelar sig i vår moderna värld, där älvor, troll och annat oknytt gömmer sig i våra städer och skogar. Än så länge har det dock inte givits ut särskilt mycket urban fantasy på svenska, inte ens översatt, men under de senaste åren har det faktiskt börjar röra på sig på den fronten också. Mårtens Sandéns böcker om Jannike Faltin räknas absolut som urban fantasy, liksom Mattias Johnssons böcker om Agata Wäderby och hamnskiftarna.
Och snart kommer Nene Ormes Udda verklighet ut på det nystartade fantasyförlaget Styxx Fantasy och jag ser verkligen fram emot att få läsa den. Det verkar vara precis en sån mörk mystisk urban fantasy som jag älskar. Extra spännande att den utspelar sig i Malmö, eftersom det är en stad jag är hyfsat bekant med. Den 27:e maj släpps den och den som vill kan delta i relese-festen i Göteborg. Själv lär jag inte hinna eftersom jag kommer att jobba som en gnu de närmaste veckorna. Suck...

I lördags satt jag och kollade på reprisen av Babel där de diskuterade bokens framtid. Alltså den rena formen, inte själva litteraturen. Kommer det att finnas pappersböcker kvar om en sådär trettio, fyrtio år eller kommer alla att ha en läsplatta? Detta är en diskussion som jag och min sambo fört många gånger över frukostbordet. Han är ganska för teknik, medan jag är ganska anti. Jag kan liksom inte se hur en läsplatta skulle kunna påverka själva läsintresset, vilket väldigt många verkar tro att det ska. Antingen läser man, eller så läser man inte, själva mediet har väl ingen större betydelse. Och de flesta människor läser måttligt, vilket gör att en läsplatta, enkom ämnad för böcker, blir en rätt olönsam investering. Ironiskt nog inser jag att jag nog hör till gruppen som faktiskt skulle tjäna på en läsplatta. Jag tar mig trots allt igenom runt hundra böcker varje år, och även om jag inte köper varenda bok jag läser blir det ändå en försvarlig mängd papper. Men ingen av de rena läsplattor som finns på marknaden just nu tilltalar mig det minsta. Däremot blir jag lite halv intresserad av en Ipad, kanske mest för att man kan göra andra saker på den än att läsa. Att lägga 2000 spänn på en apparat med bara en funktion känns ganska onödigt. Att betala lite mer och få en apparat som gör flera saker, inklusive att vara en läsplatta, känns vettigare. Fast det lär dröja innan jag skaffar en. Just nu duger de vanliga pappersböckerna alldeles utmärkt. De är förhållandevis billiga och om man tröttnar på den är det lätt att skänka dem vidare. De behöver inte laddas och om man råkar tappa dem i badet går de att torka hjälpligt med hårtork. De är rent allmänt ganska stryktåliga, de där pappersböckerna, vilket är bra när man som jag släpar med sig dem i stort sett överallt. Mina stackars böcker får utstå allt från våta sandiga handdukar till pastasåsfläckar. Och de överlever. Vilket jag inte är helt säker på att en läsplatta skulle göra.

Vårsolen till trots håller jag min inne och läser böcker. Ett par fina läshelger samt mycket arbete som tidningsbud har gjort att jag hunnit med en hel del den här månaden.

Sofi Oksanen - Utrensning
Jonas Gardell - Om Jesus
Claire Castillon - Därunder ett helvete
Virginia Woolf - Mrs Dalloway (omläsning)
Susanna Alakoski - Håpas du trifs bra i fengelset
Barbara Voors - Emmy Moréns dubbla liv
Charlaine Harris - Dead to the World
Rachel Ward - Döden i dina ögon
Selma Lagerlöf - Kejsarn av Portugallien (ljudbok)
Clara Jonsson - Lust (Ljudbok)
Yvonne Hirdman - Den röda grevinnan (ljudbok)

Bäst i april: Sofi Oksanen imponerar igen.

Sämst i april: Lust av Clara Jonsson. Erotiska noveller när de är som sämst. Fantasilöst och klyschigt.

Noterar också att det varit orimligt mycket låneböcker den här månaden, hela fem stycken (då har jag inte räknat ljudböckerna, som i stort sett alltid är lånade). Men nu har jag nästan tagit mig igenom högen. Därefter väntar John Ajvide Lindqvists nya.