Gothiques bokblogg

Ibland händer det att jag blir en liten smula besatt av en viss sak, till exempel en bok eller en speciell berättelse. Det kan till exempel börja med att jag bestämmer mig för att läsa om Jane Eyre, för att sen gå vidare till att hyra den senaste filmversionen och se den. Två gånger på en vecka. Det borde ju räcka, tycker man, men nej. Jag känner efter och inser att jag nog behöver lite mer och går därför till biblioteket för att låna en spinn-off och en uppföljare. Trots att jag är ganska skeptiskt till den typen av uppföljare, det vill säga sådana som tillkomit mer än hundra år efter originalet. Jag tror nämligen att det fanns en orsak till att Charlotte Brontë inte själv skrev någon Jane Eyre II, att det var bra som det var och därför borde lämnas därhän. Men ändå. Mrs Rochester får följa med mig hem, ihop med Sargassohavet (därefter följde konversationen i föregående inlägg). Och om inte det räcker har biblioteket ytterligare tre olika filmatiseringar, ett seriealbum samt ytterligare två romaner av Charlotte. Och om det ändå inte räcker har hon ju två systrar också …

 

 

Vad tar man sig till i Halland när det är sommar och semester? Själv gillar jag att ge mig ut på kulturella utflykter. Till exempel till Varbergs fästning för att kolla på museets utställning om vampyrer. Och det var för all del en snygg och stämningsfull utställning, men tyvärr levde den inte riktigt upp till mina förväntingar. Nu är ju jag en riktig vampyrnörd och det är väl lite det som är problemet. Utställningen visade ingenting som jag inte redan hört eller läst förr, och dessutom innehöll den flera faktafel. Jag hade önskat en utställning som mer reflekterade vampyrens roll i samtiden och gärna något som inte enbart handlar om Twilight och True Blood. Ironiskt nog sålde de både Anna Höglunds avhandling Vampyrer och Katarina Harrison Lindberghs Vampyrernas historia i shoppen utan att för den delen verkat ha läst dessa utmärkta böcker. Hade de gjort det skulle utställningen kanske ha blivit bättre och mer nyanserad. Plus för den vackra vampyrkonsten dock. Den gjorde det värt resan.

Efter utställningen tog vi en bokfika på fästningens café. Eftersom A Storm of Swords är lite för otymplig för att släpas runt fick det bli Caroline Fredrikssons Flod som fikasällskap.

Som tur var medgav vädret utesittande och då fick vi så här fin utsikt.

I kväll är det sista avsnittet sv Sherlock, för den här gången. Men misströsta inte! Det finns fortfarande mycket spännande att läsa om den store detektiven. Råkar man dessutom (som jag) vara lite förtjust i tentakelförsedda monster kan jag varmt rekomendera antologin Shadows Over Baker Street. Sherlock Holmes vs. Cthulhu, helt enkelt. Här finns bidrag från några av mina absoluta favoritförfattare, som Neil Gaiman (vars A Study in Emerald är helt briljant), Elizabeth Bear, Barbara Hambly, Poppy Z. Brite och Caitlín R. Kiernan. Bara till att plocka fram när abstinensen blir för svår.

Kvällens temaläsning:

 

 

Tar och tjuvstartar mitt halloweenfirande lite...

...och jag kommer att hänga en hel del på den här sidan den närmaste tiden.

På Highgate Cemetery vimlade det förstås av vackra gravstenar, men jag fastnade särskilt för den här. Något i den stilen vill jag också vila under.

På väg mot Kensington Gardens slank jag in på bokhandeln Waterstones och fann där en hel hylla med så kallad Scandi Crime. Bara skandinaviska deckarförfattare med andra ord. Stieg Larsson är förstås populär, men också Åsa Larsson och Jo Nesbö låg i topp.

På Waterstones passade jag också på att införskaffa den här lilla prylen, en "book holder" som hjälper till att hålla sidorna på plats då man bara har en hand ledig. Har inte testat den än, men tror att den kan komma till användning.

En sammanfattning av helgens vampyrkulturkonsumtion:

 

Böckerna var grymt bra, filmen...not so much. Och jag vet att jag inte direkt tillhör Richelle Meads målgrupp, men hon skriver grymt spännande, vilket ledde till att jag läste båda böckerna, sammanlagt cirka 990 sidor, på fem dagar. Fast jag har inte riktigt lyckats klura ut hur bokförlaget tänkte när de valde omslagsbilderna. Rose Hathaway är ju mer av en Anita Blake än en Bella Swan-typ, och förresten liknar inte personerna på omslagen någon av karaktärerna i boken.

 

För att balansera vampyrfantasierna lite valde jag att läsa en fackbok i ämnet också, nämligen Katarina Harrison Lindberghs nyligen utkomna Vampyrernas historia, en skildring av vampyren, från folktron till populärkulturen.

 

Katten verkar förresten också ha fattat tycke för Vampire Academy-böckerna, de missvisande omslagen till trots.

 

 

Sambon har dragit till LinCon och blir borta hela helgen. Men jag är inte ledsen för det. Innan han åkte lämnade han nämligen en liten goodie bag till mig:

 

Gissa vad jag ska göra i helgen.

Det nya stadsbiblioteket i Halmstad firade 5-årsjubileum i lördags och bjöd på en dag fylld med kulturella aktiviteter. Bland annat ett besök i Lennart Hellsings underbara värld. Jag klev med andra ord rakt in i min barndoms ABC-bok och önskade för ett ögonblick att jag var fem år igen så att jag också fick plats i Bagaren Bengtssons kaktorn.

 

 

 

 

Okej, nu har jag alltså sett alla avsnitt av Star Trek: The Original Series, och visst känns det lite sorgligt, för jag kommer verkligen att sakna Kirk, Spock, McCoy och gänget, vi har haft många trevliga kvällar tillsammans de senaste månaderna. Men om abstinensen skulle bli för svår har jag ett hemligt vapen att ta till, nämligen en alldeles äkta Star Trek-roman, funnen på det emninenta antikvariatet Byring & Bråte. Misstänker att den här tar mig ännu några steg upp på nördskalan...

Att Modernista gör snygga böcker är ett välkänt faktum, men med Hitomi Kaneharas Ormar och piercing har de faktiskt överträffat sig själva.

 

 

 

 

Sitter just och lyssnar på min specialkomponerade halloweenspellista på Spotify och vad passar då bättre än en liten Halloween-enkät från Glory Box.

 

Vilken hiskelig fiktionsfigur är du mest rädd för att möta på Halloween?

Utomjordingar. Jag har alltid varit livrädd för utomjordningar, kvittar om de är onda eller goda Fick mardrömmar om E.T som barn. Fast minus utomjordningar i Star Trek, de brukar inte vara särskilt läskiga.

 

Michael Myers eller Jason Voorhees?

Myers, om jag måste välja. Gillar mina monster sofistikerade.

 

Freddy Krueger eller Pinhead?

Pinhead förstås, i enlighet med ovan nämnda preferenser, samt för att jag dyrkar Clive Barker. Dessutom har Pinhead alltid de bästa replikerna.

 

Vilken kuslig bok skulle du vilja se filmatiserad?

Någon av Poppy Z. Brites böcker. Jag tror att Drawing Blood skulle kunna bli grym som film.

Inspirerad av Bokhororna fick jag också för mig att skapa Mitt livs bokhylla, bestående av fem böcker som på något sätt präglat mig. Detta blev resultatet:

 

1. Bram Stoker - Dracula. Det här var visserligen inte den allra första vampyrbok jag läste, men den kom ganska tidigt och det är den vampyrroman jag läst flest gånger, varav åtminstone tre gånger varit som kurslitteratur. Detta har lett till att jag refererat till den i åtminstone två uppsatser i litteraturvetenskap. En stor inspiration både akademiskt och privat alltså.

 

2. J.R.R. Toliken - Sagan om Ringen. Boken som drog ner mig i fantasyträsket. Jag tillbringar fortfarande mycket tid där.

 

3. Nina Björk - Under det rosa täcket. Boken som gjorde mig till feminist. Nina Björk satte ord på och förklarade allt det som jag själv känt, men inte förmått uttrycka.

 

4. Stephen King - Staden som försvann. Jag hade läst ett par av Kings romaner redan innan jag kom till den här, men det var Staden som försvann som på allvar väckte och cementerade mitt intresse för skräcklitteratur.

 

5. Caitlín R. Kiernan - Silk. Också en bok jag läst flera gånger, helt enkelt för att Silk är den roman jag helst hade velat skriva. Hon kombinerar ett underbart språk med en komplex, skrämmande och mystisk handling.

 

Förresten, om någon tror att jag rensat ur bokhyllan bara för att kunna fota så har ni fel. Jag lånade bara katthyllan...

 

 

Jag tänker ju som sagt ägna en del av sommaren åt att fördjupa mig i ämnena skräck och vampyrer, genom den här kursen på Linnéuniversitetet. Den drog igång redan förra veckan, men det är först den här veckan som jag haft tid att verkligen sätta mig in i den. Nu har jag i alla fall ett hum om vad jag vill skriva mitt paper om samt en hög med kurslitteratur att ta mig igenom.

 

Och då har jag ändå inte tagit med skönlitteraturen i den här högen. Men det är ju tack och lov inte från pärm till pärm som gäller utan valda delar, så det ska nog gå. Just nu känner jag mig väldigt peppad, akademinkern i mig njuter för fullt, samtidigt som jag är en aning ringrostig. Jag har skrivit en hel del papers och uppsatser om skräck och vampyrer tidigare, men har inte pluggat på universitet eller högskola sen 2006. Men jag antar att det är som att cykla...

 

Sambon drog i väg på spelkonvent i helgen och lämnade mig och katten att rå om oss själva. Det gjorde vi rätt bra. Bland annat hade vi filmkväll med New Moon (eller rättare sagt, jag såg på film och katten låg bredvid och blev kilad på magen), och den var faktiskt bättre än väntat. Nu hade jag i och för sig inga höga förväntningar till att börja med, men jag blev förvånad över hur trogen boken filmen faktiskt är. På gott och ont. Det som är dåligt i boken blir ju inte direkt bättre i filmen och det var tur att jag hade skämskudden nära till hands ibland. Men i det stora hela tyckte jag att den var helt okej. Jag vidhåller dock att Edward Cullen är den träigaste vampyren nånsin.

Om några veckor blir det som sagt ännu mer vampyrer för min del då jag ska börja läsa sommarkursen Vampyrer och skräck på Linnéuniversitetet. I dag beställde jag kurslitteratur. Det blev dyrt, trots att jag redan äger det mesta av skönlitteraturen. Men vad gör man inte för sina favoritmonster? Dessutom kommer min bokhylla att se härligt nördig ut efteråt.

I går var jag på Twilight-night på stadsbiblioteket i Halmstad för att lyssna på vampyrexperten Anna Höglund, som föreläste om vampyrens historia, från de urtida myterna till dagens moderna hjältevampyr. I vanliga fall brukar jag sänka medelåldern rätt rejält då jag besöker kulturevenemang, så på sätt och viss måste det ses som uppfriskade att jag för en gångs skull hörde till de äldre besökarna. Egentligen är jag ingen inbiten Twilight-fan heller, även om jag läst alla böckerna (förstås), men Anna Höglund och hennes forskning kände jag till sen tidigare och jag har ju själv ett visst akademiskt intresse för skräck och vampyrer. Och det var faktiskt en riktigt bra föreläsning, även om jag kände till en hel del sen förr. Om man ska sammanfatta den moderna vampyrens historia lite kort kan man säga att allt är Lord Byrons fel, som genom att stå modell för Lord Ruthven i The Vampyre skapade stilmönstret för den litterära romantiska vampyren.
Dessutom hade jag tur i lotteriet och vann en fin liten Twilight-skrivbok. Den kan jag ju ha när jag ska gå Anna Höglunds sommarkurs Vampyrer och skräck på Linnéuniversitetet i sommar.

Och nu får jag lust att se den här filmen...